Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KATALAN- kat1ala3n~. (förr äv. skrivet ca-) ssgsform bildad till landskapsnamnet KATALONIEN;
Etymologi
[jfr eng. o. fr. catalan, adj. — Jfr KATALAN]
ss. första led i ssgr: som hänför sig till l. har samband med den ursprungligen i Katalonien använda metoden för framställning av järn.
Ssgr (i fråga om äldre utländska förh.; metall.): KATALAN-HÄRD. [jfr eng. catalan hearth] TSvBergsh. 1844, s. 158 (i fråga om förh. i s. Frankrike). Bergroth 3 (1887). —
-JÄRN. järn framställt enligt katalanmetoden. JernkA 1877, s. 85 (i fråga om förh. i Förenta staterna). —
-METOD. [jfr eng. catalan process, fr. méthode catalane] jfr -SMIDE. 2NF 2: 1490 (1904; i fråga om förh. i Spanien m. fl. länder). —
-SMED. Bergroth 3 (1887). —
-SMEDJA. JernkA 1877, s. 210 (i fråga om förh. i Förenta staterna). —
-SMIDE. (förr) benämning på en i Katalonien (o. angränsande trakter) inhemsk metod för framställning av smidbart järn direkt ur järnmalmen (sedermera använd äv. annorstädes, bl. a. i Förenta staterna o. Finland). Catalansmidet i Frankrike och i Spanien. Tamm PVetA 1835, s. 16. SvUppslB (1933; med hänv. till välljärn). —
-STÅL. jfr -JÄRN. JernkA 1877, s. 85 (i fråga om förh. i Förenta staterna). —
-VÄRK, n. järnvärk för framställning av järn (o. stål) enl. katalanmetoden. JernkA 1883, s. 319 (i fråga om förh. i Förenta staterna).

 

Spalt K 782 band 13, 1935

Webbansvarig