Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARKEDOR l. KARKADOR, sbst.
Ordformer
(karka- 1873. karke- 17651852)
Etymologi
[jfr nt. karkedortje, kerkedortje, möjl. av span. cargadera, gigtåg]
(†) sjöt. racktaija; äv.: slabbgårding. Karkedor är et litet tåg öfver et blåck hvarmed racken lyftes akter om masten. Dalman (1765). (T.) Kerkedortjen .. (sv.) Slap-gårding eller karkedor hvarmed fock- och stor-seglet lyftes. Röding 1: 827 (1794). Jungberg (1873; med hänv. till racktalja).

 

Spalt K 574 band 13, 1935

Webbansvarig