Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KARAKAL kar1aka4l, m. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. karakal, eng. o. fr. caracal; trol. av span. caracal, av österländskt urspr., jfr turk. qaraqūlāq, av qara, svart, o. qūlāk, öra]
zool. lodjuret Lynx caracal Güld., hemmahörande i norra Afrika o. sydvästra Asien, ökenlo. Gravander Buffon 2: 42 (1806). Rosén Djurgeogr. 66 (1914). 4Brehm 3: 103 (1922).

 

Spalt K 514 band 13, 1935

Webbansvarig