Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAPRICIÖS kap1risiø4s l. kapris1– l. -ri1s-, äv. kap1riʃø4s (-schö´s Dalin), adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(kapriciös (cap-, -eus(e), -eux) 1706 osv. -isiös (-eus(e)) 17971906. -isjös 18151911)
Etymologi
[liksom t. kapriziös, eng. capricious, fr. capricieux, av it. capriccioso, avledn. av capriccio (se KAPRICCIO). — Jfr KAPRIS, sbst.1]
som (i sitt handlingssätt l. uppträdande o. d.) är mycket beroende av nycker l. (underliga) infall, nyckfull; ombytlig, oberäknelig; stundom äv.: egensinnig; äv. i överförd anv., om handling(ssätt) o. d.: som beror på l. vittnar om nyckfullhet osv.; äv. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. Bark Bref 2: 117 (1706). Hvaraf kommer det, at merendels äro Musici och Poeter capricieusa. SP 1784, nr 224, s. 2. (Att du icke fått ngt brev är) den stundom förunderligt capricieusa utländska postgångens skuld. Atterbom (1819) i 2Saml. 27: 52. Sitt mörka hår hade hon snurrat upp i en liten kapriciös knut öfver hjässan. Lindberg AnnLis 76 (1901). Hans oberäkneliga och kapriciösa hustru. Rydelius Bennett Tu 362 (1923). — särsk. i fråga om musik; jfr KAPRICCIO. SvTMusF 1924, s. 79. Haydns kapriciösa och spirituella påhittighet. (Jeanson o.) Rabe 2: 122 (1931).

 

Spalt K 488 band 13, 1935

Webbansvarig