Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KANTIG kan3tig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-ig 1556 osv. -og 1734. -ug 16741722)
Etymologi
[jfr ä. d. kantig, d. kantet, t. kantig; avledn. av KANT, sbst.]
1) till KANT, sbst. 1, 3: som bildar l. skjuter ut i vinklar l. hörn; som har (skarpa) kanter. Om Afftanen Till V:N Frw ok frökerne Renst vinn — 2 kantig glass om 1/2 stop. VinkällRSthm 1556. Schroderus Comenius 89 (1639). Gullfärgade, kantuga Äplen. Ahlich 47 (1722). Nog har man sedt, .. at kantiga stenflisor up i berg, högder och diupa gropar blifvit rund klappersten. Dalin Hist. 1: 2 (1747). (Mannen) fick .. af en kantig påk tvänne slag för hufvudet. Porthan BrefSamt. 1: 97 (1783). Det var min höga lust att se / Den kantiga figuren, / Hans styfva skick, hans anlete, / Hans rock, så ovant skuren. Runeberg 2: 9 (1847). Ett kantigt, kärft anlete. Söderblom Herdabr. 78 (1914). — jfr SKARP-, TRUBB-KANTIG m. fl. — särsk. mer l. mindre bildl.
a) som visar alltför stora egenheter i lynnet l. sitt sätt att vara o. d., oslipad; tvär, butter; jfr KANT, sbst. 3 slutet. Knorring Ståndsp. 3: 3 (1838). Det kantiga i hans sätt att vara. Wetterbergh Sign. 66 (1843). Han var så svensk, så klarögd, så butter och kantig, denna unga, linhåriga profet (som skådespelaren framställde i sin roll). DN(A) 1933, nr 48, s. 24. jfr (†): Är hos nogon ännu litet kantig[t] och ojämnt, han (hon) låte det jämnas, så at ödmjukhet och opartisk sanning .. i Eder få öfverhanden. SRosén (1742) i KyrkohÅ 1912, MoA. s. 72.
b) otymplig, tafatt. Hennes första kantiga ritförsök. Benedictsson Peng. 195 (1885).
2) till KANT, sbst. 4, 9; om yta l. solid figur: som har (så l. så många) sidor (begränsningslinjer, gränsytor); ss. senare led i ssgr. — jfr FEM-, FYR-, MÅNG-, SEX-, SJU-, TRE-, ÅTT-KANTIG m. fl. — Anm. Orden femkantig, fyrkantig osv. kunna äv. uppfattas ss. avledda av ssgrna FEMKANT, FYRKANT osv.
Avledn.: KANTIGHET, r. l. f.
1) till 1: förhållande(t) att vara kantig; äv. konkretare. Leopold 4: 75 (c. 1820). Dalin (1852).
2) bildl.; jfr KANTIG 1 a. Denna dygd (dvs. hjälpsamhet mot fattiga) försonar mig med många kantigheter i det Samojediska lynnet. Castrén Res. 1: 238 (1852). Vi se honom (dvs. krigsbussen som framställes i Fänrik Ståls sägner) med alla hans kantigheter, hans besynnerligheter; kärv och sluten är han, hård på ytan. Grimberg SvH 591 (1909).

 

Spalt K 411 band 13, 1935

Webbansvarig