Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KANARIE, sbst.2, äv. KANARI l. KARNALI, sbst.; pl. (om olika slag av ifrågavarande vin) -er.
Ordformer
(canari 1690. kanarie 1565. canarier, pl. 1658—1668. carnaly 1609)
Etymologi
[elliptiskt för KANARIE-SEKT (-SECK l. -SÄCK) l. KANARIE-VIN; jfr äv. holl. kanarie, eng. canary (se KANARIE-)]
(†) vin från Kanarieöarna; jfr KANARIE-VIN. VgFmT II. 1: 58 (1565). Söte Canarier. Stiernhielm Herc. 213 (1658, 1668). Alt kosteligit Wijn, Canari, Spanskt och Renst. Achrelius Hand B 1 b (1690).

 

Spalt K 335 band 13, 1935

Webbansvarig