Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAMOMILL kam1ωmil4 l. -om- l. -åm-, l. (numera bl. vard.) KAMILL kamil4, r. l. f.; best. -en, äv. -n; pl. -er; ss. benämning på drogen äv. KAMOMILLA kam1ωmil3a2 l. -om- l. -åm-, r. l. f.; best. -an; förr äv. KUMILLA l. KUMILLE, f.; ss. första ssgsled förr äv. KAMEL- l. KAMELE- l. KAMELL- l. KAMELLA- l. KAMELLE- l. KAMMER-.
Ordformer
(förr ofta skrivet ca-, mera sällan cha-. kamel- (i ssgr) 1640 (: kamelblomma)1739 (: Kamelbloma). kamele- (i ssgr) 1602 (: Cameleblomar)1651 (: Cameleblommor). kamell- c. 1645 (: Kamellblomma). kamella- 1538 (: kamellabloma). camelle- 1555 (: Camelle olio). kammer- Lindgren Läkem. (1891, 1902: Kammerblommor). kam(m)ill (ca-, cha-) c. 1550 (: camilleblomst[er]), 1578 (: Camiller, pl.) 1925. kammil 1827 (: Kammilolja). chamomil 1578 (: Chamomil olio). kamomill (cammo-, chamo-) 1578 (: Chamomiller, pl.) osv. kamomilla (ca-, cha-) 18021920. kumille 1664. cumilla- c. 1600 (: Cumilla blomster))
Etymologi
[fsv. kamilla-, kamello-, kom(m)illa- (i ssgn kamilla-, kamello-, komilla bloma), motsv. d., holl. o. t. kamille (jfr äv. ä. t. kamel-, kammerblume), nt. kamell(e), eng. chamomile, av lat. chamomilla, av gr. χαμαίμηλον, av χαμαί, på marken (jfr KAMELEONT), o. μῆλον, äpple; eg. således: jordäpple (på grund av växtens äppeldoft). Formen kamel- (som väl närmast inlånats från t.) torde bero på haplologisk ombildning av den efter den grekiska formen bildade nylat. formen c(h)amæmelum (lat. chamæmelon), vilken före Linné användes ss. namn på ett släkte omfattande vissa arter av nuvarande släktena Matricaria Lin. o. Anthemis Lin.]
1) i sht bot. o. farm. den till familjen Compositæ hörande, i Sverge ss. vild vanliga, kryddluktande örten Matricaria chamomilla Lin. (före Linné vanl. kallad Chamæmelum vulgare), vars nyutslagna blomkorgar torkade utgöra en i (folk)-medicinen använd drog, kamomillblomma, sötblomster, sötkullor. Svensk kamomill(a), (farm.) drogen kamomillblommor. BOlavi 13 b (1578). IErici Colerus 1: 184 (c. 1645). Kamillens kryddiga dofter. Strindberg Fagerv. 106 (1902). BonnierKL 7: 1348 (1925).
2) benämning på (andra arter av) släktet Matricaria Lin. l. på ört som tidigare förts till samma släkte som Matricaria chamomilla Lin.; jfr KAMOMILL-BLOMMA 2.
a) av landtbruksstyrelsen föreslagen benämning på släktet Matricaria Lin. NormFört. 12 (1894).
b) i ssgrna GAT-, HUND-KAMILL.
c) [jfr t. römische kamille] bot. o. farm. i uttr. romersk, äv. äkta, stundom italiensk kamomill(a), äv. (den) romerska kamomillen, romerska kamomillblommor (se KAMOMILL-BLOMMA 2 c). Nisbeth 783 (1868). Lindgren Läkem. (1902).
Ssgr: A (†): KAMEL-BLOMMA, -BLOMSTER, se G.
B (†): KAMELE-BLOMMA, se G.
C (†): KAMELL-BLOMMA, se G.
D (†): KAMELLA-BLOMMA, se G.
E (†): KAMELLE-OLJA, -VATTEN, se G.
F (†): KAMMER-BLOMMA, se G.
G: KAMOMILL-BLOMMA, r. l. f. (kamel- 16401739. kamele- 16021651. kamell- c. 1645. kamella- 1538. kammer- 18911902. kamomill- (kamil(l)-) 1694 osv. kamomille- (kamille-) 15781831) [fsv. kamilla bloma, kamello bloma, kom(m)illa bloma, sv. dial. (Västergötl.) kamelblommor; jfr t. kamillenblume (ä. t. äv. kamelblume, kammerblume)]
1) till 1: (blomkorg av) kamomill; ss. benämning på drogen numera bl. i pl.; förr äv. i uttr. gemen kamillblomma. VarRerV 57 (1538). Franckenius Spec. B 2 b (1638). Därs. B 2 a (1659). Thée på Camille-blommor. SPF 1831, s. 185. Lindgren Läkem. 156 (1920).
2) till 2, om vissa växter som alltjämt föras l. tidigare (före Linné) förts till samma släkte som kamomillblomman (i bet. 1).
a) (†) i uttr. kamillblomma utan lukt, örten Matricaria inodora Lin. (före Linné ofta kallad Chamæmelum inodorum), baldersbrå. Bromelius Chl. 18 (1694). Lindestolpe FlWiksb. 8 (1716).
b) (†) i uttr. stinkande kamillblomma, örten Anthemis cotula Lin. (före Linné ofta kallad Chamæmelum foetidum), surkulla. Tillandz B 2 a (1683). Juslenius 47 (1745).
c) bot. o. farm. i uttr. romerska kamomillblommor, äv. romerska kamomillblomman l. romersk (förr äv. römisk) kamomillblomma, den i södra Europa inhemska örten Anthemis nobilis Lin. (före Linné vanl. kallad Camæmelum romanum); särsk. om en odlad varietet vars blomkorgar (med flerdubbel krets av stora, vita strålblommor) torkade utgöra en drog. Franckenius Spec. B 2 b (1638). Düben Vextr. 15 (1841). Lindgren Läkem. 157 (1920).
Ssg (till -BLOMMA 1): kamillblom-vatten. (†) kamomillvatten. ApotT 1698, s. 4. Därs. 1739, s. 4.
-BLOMSTER. (kamel- 1746. kamomill- (kamill-) 1716 osv. kamomilla- c. 1600. kamomille- (kamille-) c. 15501802)
1) bot. = -BLOMMA 1; förr äv. farm., i uttr. våra (dvs. i Sv. inhemska) kamillblomster. 2LinkBiblH 4: 66 (c. 1550). Badar man sig med Camilleblomster några Resor, thet .. sterkar Lemmarna och gör en week Huud. IErici Colerus 1: 195 (c. 1645). ApotT 1698, s. 26. Bolin Åkerogräs. 104 (1926).
2) (†) = -BLOMMA 2.
a) i uttr. stinkande kamillblomster, = -BLOMMA 2 b. Lindestolpe FlWiksb. 8 (1716).
b) i uttr. romerskt kamillblomster, = -BLOMMA 2 c. ApotT 1698, s. 26.
(1) -DOFT.
(1) -DROPPAR, pl. (förr) farm. av kamomillblommor beredd tinktur. Lindgren Läkem. (1891).
(1) -EXTRAKT. (i sht förr) farm. extrakt av kamomillblommor. VetAH 1802, s. 289. SvFarm. 164 (1925).
-OLJA, r. l. f. (kamelle- 1555. kamomill- (kamill-) 1578 osv. kamomilla- 1892. kamille- 15781739. kamillen- 15781613) [jfr t. kamillenöl]
1) farm. o. kem. till 1: gm vattendestillation ur kamomillblommor erhållen mörkblå, eterisk olja (som användes i medicinen); förr äv. i uttr. gemen kamillolja. HT 1900, s. 195 (1555). BOlavi 66 a (1578). ChamilleOlie är en wälsignat Olia. Månsson Ört. 212 (1628). ApotT 1698, s. 53. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
2) kem. o. tekn. till 2 c, i uttr. romersk kamomillolja, gm vattendestillation av blommorna av romersk kamomill erhållen eterisk olja. ApotT 1698, s. 53. Gerhardt, som undersökt den .. romerska kamilloljan, beskrifver den såsom grön och af angenäm lukt. Svanberg ÅrsbVetA 1848, s. 303. (Ekenberg o.) Landin 497 (1892).
(1) -TE. [jfr t. kamillentee]
1) infusion på kamomillblommor. VetAH 1820, s. 57. Flickan (har) hosta och feber, får kamomillte och terpentinduk. Oterdahl En 19 (1927).
2) farm. gm torkning av nyutslagna kamomillblommor erhållen drog, kamomillblommor. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
(1) -VATTEN. (kamelle- 1555. kamomill- 1738 osv. kamille- 1672. kamillen- 1578) farm. ”vatten” som tidigare destillerades på kamomillblommor, men numera beredes gm lösning av kamomillolja i vatten. HT 1900, s. 196 (1555). Månsson Ört. 214 (1628). Lindgren Läkem. (1891, 1902).
H (numera föga br.): KAMOMILLA-BLOMSTER, -OLJA, se G.
I (†): KAMOMILLE- l. KAMILLE-BLOMMA, -BLOMSTER, -OLJA, -VATTEN, se G.
J (†): KAMILLEN-OLJA, se G.
(1) -SIRAP. (†) farm. av kamomillblommor beredd ”sirap”. ApotT 1698, s. 84.
-VATTEN, se G.

 

Spalt K 290 band 13, 1935

Webbansvarig