Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAMMARDUK kam3ar~dɯ2k, förr äv. KAMMERDOK, r. l. m. ((†) n. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 80, OxBr. 11: 814 (1645)); best. -en; pl. -ar ((†) -er Alm(Sthm) 1771, s. 37).
Ordformer
(förr ofta skrivet ca-. kam- (cam-) 15361797. kamm- (camm-) 1546 osv. -ar- 1557 osv. -er- 15361797. -är- 1550. -dock 15361700. -dok 15631739. -duck 15501685 (: Cammarduckz lakan). -duk 1546 osv.)
Etymologi
[jfr d. kammerdug, mnt. kamerdōk, t. kammertuch; ytterst av holl. kamerdoek, kamerijksdoek, kamerijksch doek, till Kamerijk, det flamländska namnet på den i nuvarande franska Flandern belägna staden Cambrai (lat. Cameracum), vartill eng. cambric (se KAMBRIK), o. doek (se DOK). Formen -DUK beror på formell anslutning till DUK]
ett slags fin, tvåskäftig, i Sv. numera icke tillvärkad vävnad av linne l. bomull, vilken numera användes bl. till vissa mindre plagg (näsdukar, serveringsförkläden, prästkragar, paraplyer o. d.); jfr BATIST. TullbSthm 1536, s. 129 b. Jngen läter sijna döda helt swepa uthj Cammerduk .., widh 40 daler S:mt. HSH 31: 70 (1661). Hon höll en näsduk, af kammarduk .. mellan sina små händer. Almqvist TreFr. 2: 72 (1842). Ett altarkläde af brocherad kammarduk. Hagström Herdam. 3: 124 (1899; i fråga om förh. 1803). 3NF 2: 1012 (1924). — jfr LINNE-KAMMARDUK.
Ssgr: KAMMARDUKS-FABRIK. fabrik för tillvärkning av kammarduk; särsk. om den i Vadstena slott år 1753 inrättade fabriken (vars tillvärkning från 1780 omfattade äv. damast- o. drällvävnader o. som upphörde på 1830-talet). PH 6: 3923 (1756). SvRokoko 53 (1924).
-FRÄS. (-frece) jfr FRÄS, sbst.1 1. (förr) BoupptVäxjö 1781.
-FÖRKLÄDE~020 l. ~200. BoupptVäxjö 1785.
-HALSDUK~20, äv. ~02. (i sht förr) BoupptSthm 1667, s. 739. Därs. 1677, s. 1546 b.
-HUVUDKLÄDE~1020. (förr) BoupptSthm 20/8 1658. Därs. 1673, s. 943 b.
-KJORTEL. (förr) En .. flicka i hvit kammardukskjortel. Blanche Bild. 1: 36 (1863).
-KRÅS. (förr) DA 1824, nr 191, Bih. s. 1. MagKonst 1829, s. 95.
-NÅL. mycket fin nål som användes l. kan användas att därmed sy i l. på kammarduk; stundom i ordlekande uttr. som angiva hög grad av finhet l. spetsighet o. d. Bergman VSmSkr. 25 (1820). (Han är) prydlig som en diplomat och har något av kammarduksnålens spetsighet och elegans. Laurin 4Minn. 257 (1932).
-NÄSDUK~20, äv. ~02. BoupptSthm 1689, s. 110 a. Östergren (1929).
-SKJORTA. (i sht förr) BoupptSthm 1671, s. 1062.
-SYNÅL~20, äv. ~02. (tillf.) kammarduksnål. VetAH 1802, s. 205.

 

Spalt K 260 band 13, 1935

Webbansvarig