Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KALADON (ca`ladon Weste; kàladånn Dalin), r. l. m. (Nordforss (1805), Meurman (1846)) l. n. (Dalin (1851)).
Ordformer
(kal- (cal-) 1795—1851. gal- 1847)
Etymologi
[jfr ä. fr. gallatone; ytterst av it. galladon; jfr KALAD]
(†) spelt. i trisett: förhållandet att en spelare på egen hand tar alla sticken; jfr KALAD. Holmberg 1: 931 (1795). HbiblSällsk. 1: 181 (1838). Dalin (1851).

 

Spalt K 84 band 13, 1935

Webbansvarig