Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAJA, v.2, anträffat bl. i p. pr. -ande.
Etymologi
[jfr ä. d. kaje, d. dial. (Bornh.) kaja; ljudhärmande. — Jfr KAJA, sbst.]
(enst., †) säga ”kaj”. (Kajor äga) namnet af theras kajande rop. Broman Glys. 3: 278 (c. 1730).

 

Spalt K 54 band 13, 1935

Webbansvarig