| Publicerad 1934 | Lämna synpunkter |
JÄMLIK jäm3~li2k, adj.; adv. -A (†, Stiernhielm Arch. C 1 a (1644), Schultze Ordb. 2773 (c. 1755)), -T (numera knappast br., Verelius 130 (1681), Nyblæus Statsm. 55 (1864)); förr äv. JÄMLIKA, adj. oböjl. Anm. Den ovan anförda adv.-formen -lika utgår sannol. äv. från den liklydande adjektiviska formen.
1) (†) som har samma beskaffenhet l. är av samma slag (som ngn l. ngt); likadan; jfr JÄMN 4. En jämlijk edeligh berättelse hafwer denne hustru Karin Persdotter giordt på Rådstugun. ConsAcAboP 4: 441 (1678). Vegetabilierna finne vi äga en tväggehanda kraft, nämligen .. En förökande, att af sig framskaffa, eller föda någon ny jämnlik kropp. Wallerius Åkerbr. 51 (1761). — särsk.: dylik, sådan. Bede .. hwar och en hans Guddomlige majestät att wele nådigast sig bewara för iemlijk olycka (dvs. livstids fängelse). Gustaf II Adolf 76 (c. 1620). Schroderus Os. 2: 38 (1635).
2) som (i ngt avs.) står på samma nivå l. lika högt l. befinner sig i samma ställning som (ngn l. ngt); jfr JÄMN 4.
a) (numera ngt ålderdomligt, i sht arkaiserande) om person: jämbördig l. jämställd (i fråga om förmåga l. beskaffenhet l. makt l. rättigheter l. rang l. anseende l. samhällsställning o. d.); äv. i substantivisk anv. (jfr anm. nedan). Än doch .. (Kristus) war j gudz hampn, räknadhe han icke för rooff, gudhi jemlick wara. Filipp. 2: 6 (NT 1526; Bib. 1917: han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte). The andre Ryske Herrar förtröte, thet någon aff theras jemlijke skulle öfwer dem för en Storförste vphögd blifwa. Widekindi KrijgH 486 (1671). Jag tycker aldrig om at slåss med mina ovänner som jämlik, utan som öfverlägsen. Thorild Gransk. 1784, 1: 22. Af evighet han (dvs. Kristus) är förvisst / Jemlik Gud i makt och ära. Ps. 1819, 17: 2. Enligt naturlig lag födas (enl. Ulpianus) alla människor fria och jämlika. Wester Meresjkovski EvFölj. 19 (1908). — särsk. i numera knappast br. anv. (Det) är .. icke brukeligit, att herrer och furster eller jemlike personer pläge tigge nåder utaff hvar annen. G1R 26: 288 (1556); jfr 1 slutet. Der twenne jemplijke persohner skrifwa hwar annan till. Barckhusen Cotossichin 44 (1669). De första regenterna af Hugo Capets ätt voro föga annat än mägtiga baroner, som af sina jemnlika vasaller hedrades med titeln af deras förmän eller Konungar. Ekelund MedeltH 109 (1828). (†) Wi måste .. se / Den högsta Gudens Son med tiufvar jämlik giöras (dvs. likställas med tjuvar). Kolmodin QvSp. 2: 432 (1750). Anm. I substantivisk anv. behandlades ordet i ä. tid i sg. stundom (i vers) äv. formellt ss. sbst. Lucidor (SVS) 318 (1673). (Det) fans i landet ei min jämlik uti flärd. Kolmodin QvSp. 2: 229 (1750).
b) (†) med sakligt huvudord: lika stor l. omfattande l. riklig o. d. som (ngt); likvärdig med (ngt); nästan bl. med mer l. mindre abstrakt huvudord; i pl. stundom: lika många. Bliff Gudz martyr för Gudz ord och bekennelse skull, eller ock för thet som är thesso iämlickt. KOF 1: 245 (1575). Där händer, att rösterna (dvs. vota) på både sijdor ähre iämbnlijke. Johansson Noraskog 3: 362 (i handl. fr. 1643). Wij prise tigh, o Fader kär, / Samt medh tin Son wår Herra, / Tigh Helge And, som trösten är, / Ske också jämlijk ähra. Ps. 1695, 231: 5. En annan (bärgsman har) deremot, af lika mycket malm och kol, på långt när ej hunnit til jemlik tilverkning. Bergv. 2: 720 (1756). Stort var hans högmod .. Jämlik var hans penninglystnad. 2VittAH 10: 184 (1811, 1816). Så vida .. man och hustru egde någorlunda jemnlika förmögenhet. Olivecrona LagbGift. 82 (1851). — särsk. ss. adv.: (precis) lika (mycket); äv. i uttr. jämlikt med ngt, lika länge som ngt. Vthi et öpet kärl kan man aldrig fatta jämpnlijka myckit watn, en gång som annan. Stiernhielm Arch. C 1 a (1644). Detta ädla namn (dvs. donatorn Bilmarks), som jemlikt varar / Med det tempel (näml. akademien i Åbo), der din skänk blef qvar. Franzén Skald. 2: 292 (1803, 1828).
3) (†; se dock a o. b) i överförd anv.: som innebär jämställdhet mellan olika personer l. kategorier o. d.; som ngn äger i samma mån l. grad som en annan l. andra; om bemötande, behandling o. d.: lika mot alla (utan hänsyn till personen), oartisk. Vthi thet werldzlige Regimentet förhölt han (dvs. Christian III) sigh sålunda, at han styrde sijne Vndersåter widh jemlijk Lagh och Rätt. Schroderus Os. III. 2: 78 (1635). At så vid civil- som militair-stånden .. en jämnlijka nåd, ynnest och rättvijsa vederfaras måtte. 2RARP 6: 620 (1731). Den rättvisa och jämnlika behandling, som Regeringen är skyldig sina undersåtare af alla Stånd. LBÄ 23—24: 110 (1799). Ingen stat (i U. S. A.) kan, utan sitt eget medgifvande, beröfvas sin jämlika representationsrätt med de öfriga staterna i Senaten. Svedelius Statsk. 4: 161 (1869). — särsk.
a) (fullt br.) i uttr. på jämlik fot, ss. jämlike l. jämlikar; äv. (numera föga br.) i uttr. inrätta ngt på jämlik fot mellan ngra, inrätta ngt så att jämlikhet råder mellan ngra med avs. därpå. Handeln mellan Sverige och Norrige hade blifvit inrättad på alldeles jemnlik fot de båda rikena imellan. Ekelund 1FädH II. 2: 216 (1831). Ljunggren SVH 1: 197 (1873). Man uppehöll (bland Augustus’ efterträdare) grundsatsen av umgänge på jämlik fot emellan princeps och senatorerna. Sundén HärskRom. 75 (1923). Han hade ju blivit van att umgås på jämlik fot med höga generaler (m. m.). Gummerus JägAkt. 98 (1927).
b) (i fackspr., numera mindre br.) om beskattning l. skatt: som träffar alla på samma sätt, rättvis. En jord-skatt af detta slag, är visserligen mera jämnlik, än Engelska landt-taxan. LBÄ 36—38: 157 (1800). För åstadkommande af en jemlik och effektiv beskattning anser komitén införande af obligatorisk sjelfdeklaration nödvändigt. SD(L) 1895, nr 347, s. 1. 2NF 1: 631 (1903).
4) som överallt har samma beskaffenhet, likformig; numera bl. ngn gg: som överallt står på samma nivå, oberoende av samhällsställning o. d.; jfr JÄMN 5. Effter såsom tilbörligit är, at en jemlijk Ordning blifwer aff allom hollen i Församlingenne, så skal man (osv.). Schroderus Os. 1: 632 (1635). At bibehålla en allmänt jämlik och stadgad Orthographie. Sahlstedt Ordb. Föret. 5 (1773). Jemnlik eller uniform rörelse (är) .. då hastigheten i alla puncter .. altid är lika stor. Melanderhjelm Astr. 1: 183 (1795). Bildningen är här (i österlandet), om också undantag finnas, mer jemlik och oberoende af samhällsställning än hos er (i västerlandet). Heidenstam End. 77 (1889).
5) [utvecklat ur 1] (†; se dock b) som befinner sig i överensstämmelse (med ngt). Samme min begieran är iemplijch bådhe medh gudz ordningh och werldzligh lagh. VDAkt. 1677, nr 390. ÖB 130 (c. 1712). Cellarius 178 (1729). — särsk. i n. sg., övergående i konjunktionell l. prepositionell anv.
a) liksom, i likhet med. Landzhöfdingen af Taffuestehuus och Nylandh måste .. iämnlicht de andre landzhöfdinger residera wedh Siökantten och j Helssingefors. HSH 31: 435 (1638).
b) (numera bl. i kanslistil, fullt br.) i överensstämmelse med (ngt normerande, numera bl. lagen l. ett lagrum l. en författning l. ämbetsskrivelse o. d.); enligt; förr äv.: i proportion till (ngt). Hosstående (vatten-)hiul .. föres igenom stora väderqvarns segel, som äro giorde jemlikt den styrkian, som drifver dem. Serenius EngÅkerm. 37 (1727). Som Riksens Ständer, jemlikt Regerings-Formens 55. §., ej äga, at i Konungens öfvervaro något besluta, må ingen rådplägning härom å Rikssalen hållas. RO 1810, § 27. Jemlikt Trelleborgs rådstufvurätts beslut kungöres härmed, att (osv.). PT 1898, nr 237, s. 1. Jämlikt nådigt bref till Lotsstyrelsen den 17 nästlidne mars .. har Kungl. Maj:t medgifvit .. att (osv.). SFS 1905, nr 11, s. 2. Ahnlund GA 214 (1932).
Spalt J 342 band 13, 1934