Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JUBILAR jɯ1bila4r l. jub1-, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr dan. o. t. jubilar; ytterst av mlat. jubilarius, till senlat. jubilæus, jubel- (se JUBEL-)]
person som firar jubileum. SmålP 1884, nr 106, s. 2. Jubilaren uppvaktades på morgonen av barnen med sång, kaffe och blommor. UNT 1919, nr 7340, s. 8.

 

Spalt J 218 band 13, 1934

Webbansvarig