Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JONISATION jω1nisatʃω4n l. 01—, l. -aʃ-, r.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(ion- 1904—1929. jon- 1918 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. fr. ionisation, eng. ionization; vbalsbst. till JONISERA]
fys. o. kem. jonisering. Gasers ionisation. NordT 1904, s. 279. Arrhenius Värld. 116 (1906). Ramstedt o. Gleditsch 13 (1917).
Ssgr (fys. o. kem.): JONISATIONS-FÖRMÅGA. α-strålarna .. äga stor ionisationsförmåga. Svedberg ArbDek. 65 (1915). —
-VÄRME. värme som frigöres l. bindes vid jonisering. TT 1896, K. s. 5.

 

Spalt J 112 band 13, 1934

Webbansvarig