Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INTERMEZZO in1termät4sω, äv. -mäs4ω, äv. -o l. -å, n. ((†) r. l. m. l. f. BL 3: 137 (1837)); best. -t; pl. -n (Sundén (1885) osv.), i bet. 1 o. 2 äv. (med it. ändelse) -mezzi -i (Wegelius MusH 176 (1892), Jeanson (o. Rabe) 1: 122 (1927)).
Ordformer
(-messo 18921931. -mezo 1847. -mezzo 1837 osv.)
Etymologi
[av it. intermezzo, sidoform till intermedio (se INTER-MED, INTER-MEDIUM)]
1) litt.-hist. o. musikhist. vad som exekveras mellan akterna i ett skådespel; särsk. om kortare lustspel o. d. som under 1600- o. 1700-talen brukade inläggas mellan akterna i en tragisk opera; jfr INTER-MED 1. Andersson (1845). Mellan akterna af sina tragiska operor plägade .. (A. Scarlatti) inskjuta något ”intermezzo”, en dramatisk scen af komiskt innehåll. Ur dessa intermezzi utvecklade sig .. den komiska operan. Wegelius MusH 176 (1892). 3NF (1929).
2) mus. kortare musikstycke tjänande ss. övergång l. förbindelseled mellan större satser av en sonat, symfoni o. d.; äv. om kortare, fristående musikstycke av obestämd karaktär. PT 1898, nr 42 A, s. 3. 3NF (1929).
3) händelse som bildar avbrott i ngt pågående, episod; stundom närmande sig l. övergående i bet.: uppträde. HAKullberg (1834) hos Dahlgren Theatr. 250. En besynnerlig och angenäm intermezzo afbröt för en tid .. (P. A. Borgs) studier. BL 3: 137 (1837). För (Oxenstierna) .. äro åskvädren endast obehagliga intermezzon i naturens lugna lif. Lamm Oxenst. 164 (1911). Allvarliga intermezzon (vid polsk-ryska gränsen) kunna inträffa när som helst. SvD(B) 1927, nr 180, s. 10. (Sammanträdena) förlöpte utan störande intermezzon. SvD(A) 1929, nr 118, s. 3.

 

Spalt I 996 band 13, 1933

Webbansvarig