| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INTENT, adj.
(†) som har stor iver för ngt, ivrig på ngt; äv.: starkt upptagen av ngt; särsk. med av prep. på inledd bestämning. Konungen af Pohland war så ijfrig och intent på uthföhrande af sitt förehafwande wärck emot Swerrige, at (osv). RARP 6: 133 (1657). De .. voro dageligen intente på sitt kortspel. Roland Minn. 38 (c. 1748). Sahlstedt (1769).
Spalt I 982 band 13, 1933