Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INIFRÅN in3~ifrå2n l. ~ifron2, prep. o. adv.
Etymologi
[av IN o. IFRÅN]
I. prep.: från det inre av (ngt). Nordforss (1805). Steg, som nalkades innifrån kulan. Almqvist TreFr. 2: 32 (1842). Ett, tu, tre .. hördes .. ett dån, som om det kommit inifrån berget. Strindberg Hems. 183 (1887). Ekhoff StClem. 80 (1912).
II. adv.: från det inre av ngt l. ngn; från insidan; äv. bildl. Björkegren 797 (1784). Den port som ej kan öppnas inifrån, / den stilla dödens port. Tegnér (WB) 3: 100 (1820). Gossens knackande på dörren besvarades inifrån. Carlén Repr. 6 (1839). Inifrån, från människornas hjärtan, utgå deras onda tankar. Mark. 7: 21 (Bib. 1917).

 

Spalt I 543 band 12, 1933

Webbansvarig