Publicerad 1933   Lämna synpunkter
IMPLORERA, v. -ade.
Etymologi
[jfr fr. implorer, ävensom eng. implore; av lat. implorare, under tårar anropa, av in- (se IN-, pref.1) o. plorare, gråta, klaga, jämra sig (jfr PLÖRÖS)]
(†) enträget bönfalla om (hjälp i nöd l. en nådebevisning l. en ynnest); enträget bönfalla (ngn att hjälpa sig o. d.). RARP 8: 209 (1660). (Vi) hafwa .. hoos denne Höglofl. Kongl. HoffRätten implorerat beneficium appellationis. 3Saml. 7: 50 (1670). Ofta har jag supplicerat, Mina förmän implorerat / Att (osv.). MFlorinus (1717) hos Hagström Herdam. 1: 340. Ekbohrn (1868).

 

Spalt I 243 band 12, 1933

Webbansvarig