| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HYPOSTASERA hyp1ostase4ra l. -ås- l. -ωs-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (Schéele Själsl. 325 (1895) osv.).
a) rel.-hist. till HYPOSTAS 2 b: uppfatta (ngt) ss. (självständigt) personligt väsen. Det gammaltestamentliga tôrâ eller ”lagen”, hvilken .. med tiden rent af hypostaserades till ett väsen i Guds närhet. Lindberg Moham. 110 (1897).
b) filos. till HYPOSTAS 2 c: uppfatta (ngt) ss. hypostas, substantialisera. At man hypostaserar det, som blott exsisterar i våra tankar och antager det i samma qualitet såsom et verkligt föremål utom vår själ. Lutteman Schulze 110 (1799). Platon hypostaserar .. idéerna till en värld ovan sinnevärlden, som utgör det sant verkliga. 3NF 15: 1081 (1931).
Spalt H 1656 band 12, 1932