Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIDÖS hidø4s, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[av fr. hideux (f. -euse), avskyvärd, avledn. av ffr. hisde, skräck, av ovisst urspr.]
(numera bl. ngn gg i vissa kretsar) avskyvärd, vederstygglig, hisklig, otäck. Ett hidöst utseende. Nilsson ÅrsbVetA 1830, s. 2. Stockholms hidösa, gamla hyrvagnar. Knorring Skizz. II. 1: 249 (1845). Laurin 1Minn. 348 (1929).

 

Spalt H 886 band 11, 1931

Webbansvarig