Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HEM ssgr (forts.):
(I 2) HEM-MÅG. (i Finl.) man som är gift med ngn av döttrarna i en gård o. som bor hos svärföräldrarna; jfr GÅRDS-MÅG. Wacklin Minn. 3: 93 (1845). Cannelin (1921). —
(I 2) -MÄNNISKA. person som älskar hemliv, tycker om att vara hemma. Min farbror Carl var också utpräglad hemmänniska. Laurin 1Minn. 35 (1929). —
(I 2 d) -ODLA, -ing. odla (ngt) hemma; nästan bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. Hemodlad anis. HbTrädg. 2: 14 (1872). Östergren (1927).

 

Spalt H 774 band 11, 1930

Webbansvarig