Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HART ha4rt, i vissa trakter har4t, förr äv. HÅRDT, adv. (jfr dock 2 b slutet).
Ordformer
(haart Arvidi 49 (1651). har(d)t(t) Mat. 10: 7 (NT 1526) osv. hårdt(t) Helsingius P 8 a (1587), UrkFinlÖ I. 1: 37 (1597))
Etymologi
[fsv. hart, urspr. n. av adj. harþer (se HÅRD); sedermera, med a bibehållet framför rt, lösgjort ur paradigmet; jfr i sv. dial. (Norrl.) sådana uttr. som haläst (”hårdast”) omma, strax ovanför, o. som haläst före, kort före, ävensom ä. d. hart, i bet. 1 a o. b, (ä.) d. hartad, nästan, nor. dial. hardt, i bet. 4, nyisl. hartnær, nästan, mnl. harde, mht. o. (ä.) t. hart, i bet. 1. Jfr äv. HARTKORN]
Anm. Nedan hava bl. förstärkande anv. av ordet upptagits; beträffande övriga anv. se HÅRD.
1) (numera bl. ngn gg arkaiserande l. bygdemålsfärgat) alldeles; omedelbart, strax; i vissa adverbiella uttr.
a) i fråga om rum l. därur härledda anv.; äv.: tätt. Tompten ær belægh[e]n hart nidh[e]n ffor sa[m]ma huss. OPetri Tb. 6 (1524; uppl. 1929). Itt stoort folck skal vpresa sigh hardt widh wårt land. Jer. 6: 22 (Bib. 1541; Luther: hart an unserm Lande; Bib. 1917: vid jordens yttersta ända). Hart in till stadzmuren. SvBrIt. 1: 48 (c. 1700). Hans .. satt hart invid och lappade sin blus. Hedenvind-Eriksson Hjul. 50 (1928). (†) En grön skog ligger på vår ö, / Der växer upp en lustig lind: / Hart hos möttes Kärlek och Nöd. Atterbom i PoetK 1816, 1: 118 (i folkviseimitation).
b) i fråga om tid; äv.: kort. Hart in mot iwl. OPetri Tb. 27 (1524; uppl. 1929). Herodes .. anförtrodde .. (Mariamne) hart för sin resa, uti sin Morbroders Josephi bevakande. Kling Spect. Uu 3 a (1735). Hart efter pålysningen om kungsskjutsen. Högberg Vred. 1: 97 (1906). Hedenvind-Eriksson Hjul. 257 (1928).
c) i fråga om andra förh. När .. (Kristus) hengde påå korset och war hart j sitt ytersta. OPetri MenFall L 5 b (1526). Kardinalen ligger hardt för döden. Hagberg Shaksp. 4: 334 (1848).
2) [specialfall av 1] i uttr. hart när(a) (jfr 3 b), mycket l. synnerligen nära, helt nära.
a) adverbiellt.
α) (numera bl. ss. citat efter Mat. 10: 7) i fråga om rum; äv.: strax i närheten. Gåår och prediker, och sägher, Himmelrikit är kommit hart när. Mat. 10: 7 (NT 1526; Luther: das hymelreych ist nahe er bey komen; Bib. 1917: Himmelriket är nära); jfr β. Psalt. 119: 151 (Bib. 1541). Björkman (1889).
β) (numera bl. ngn gg i biblisk stil) i fråga om tid; äv.: omedelbart förestående. Mestaren låter säya tigh, Min tijdh är hart när. Mat. 26: 18 (NT 1526; Luther: meyn zeyt ist erbey komen; Bib. 1917: Min tid är nära). Gustaf III 1: 250 (1789). Östergren (1926). jfr (†): Stunden nalkas hardt. Qvanten Dikt. 80 (1880). jfr äv. (†): Ifall det är hardt nära in på tiden för .. (tidningens) tryckning. Hedenstierna Kaleid. 8 (1884).
γ) (numera mindre br.) i fråga om andra förh. Såsom .. de store Konungarne Gustaf Adolph och Carl Gustaf tillämnade samt voro hardt nära att verkställa. HSH 7: 264 (c. 1750). Vara hardt nära att dö. Berndtson (1880).
b) (numera föga br.) prepositionellt. Tu skalt boo j thet landet Gosen, och wara hart när migh. 1Mos. 45: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917: vara mig nära). Somlige äro hardt när förtviflan. Nohrborg 295 (c. 1765). Wulff Värsb. 1 (1896). — särsk. (†) med när(a) utelämnat. Som .. (Oden) war kommen hart Döden, tå lät han märka sig med Geirs udde. Peringskiöld Hkr. 1: 11 (1697). DeFoë RobCr. 80 (1752).
3) i vissa adverbiella uttr. med bet.: i det närmaste, nästan, nära nog, närapå.
a) (†) i uttr. hart hos, hart intill o. hart vid. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 58 (1539). Att man i nöden mer helgonen, än Gudh sielf, hafver anropadt och tillbedit, och hart hoss der uthöfver förgiätit Gudh. RA 1: 347 (1544). (Lat.) Parasanga .. (sv.) Hart wed tre miler. VocLib. avd. 49 (c. 1580); jfr 1 c. Men det kan hardt intill bevisas, att (osv.). Leopold (1824) i 2SAH 17: 73.
b) (nästan bl. i skriftspr.) i uttr. hart när l. (numera knappast br.) hart nära (jfr 2). Hardt nära död. Lindfors (1815). Ett Kanaans land med mjölk och honing, ett himmelrike hardt när. Læstadius 1Journ. 11 (1831). Bankiren .. låg hart när på rygg i den .. bekväma stolen. Bergman JoH 240 (1926). — särsk. (†) med när (nära) utelämnat. Almqvist AmH 1: 70 (1840). Med hardt ett sekel på en snötäckt hjessa / Den gamle satt. Nybom SDikt. 2: 440 (1842, 1880). Hansson NVis. 71 (1907).
c) (enst., †) i uttr. hart fast (jfr FAST, adv.2). Thet lilla hwset, som är hart fast här j Consistorij wägg. ConsAcAboP 1: 53 (1642).
4) (†) i förb. med negation: alldeles (icke); (icke) så mycket, (icke) just. LPetri DialMess. 68 b (1542). I tarff ey ther hart vndre på. Svart Gensv. G 4 a (1558). Ihre 1: 837 (1769).

 

Spalt H 476 band 11, 1930

Webbansvarig