Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HAFSA haf3sa2, i södra o. västra Sv. äv. 40, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[fem.-bildn. till HAFS(ER)]
(starkt vard.) hafsig l. slarvig kvinna, slampa, slarva. Dalin Vitt. 5: 464 (c. 1753). Din hafsa. Bellman SkrNS 1: 183 (c. 1770). Lundell (1893; angivet ss. talspr.).

 

Spalt H 28 band 11, 1930

Webbansvarig