Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HABITUDE, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(habitude 1716—1904. havitude 1662 (: havituden, best.))
Etymologi
[av fr. habitude, habitus, gestalt, vana, av lat. habitudo, (yttre) gestalt, avledn. av habere, hava (refl.: förhålla sig). Bet. 3 torde hava uppkommit gm anslutning till HABIT]
(†)
1) beskaffenhet, lägenhet. Swedberg Schibb. 274 (1716; i listan på främmande ord ”som hos oss merendels onödigt brukas”).
2) vana, plägsed. Omständigheter, som .. kunna verka på ens odling (dvs. bildning) och habituder. Boëthius Sedel. 197 (1807). Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1904).
3) klädedräkt, dräkt. Ekeblad Bref 2: 325 (1662).

 

Spalt H 6 band 11, 1930

Webbansvarig