Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÅPÅARE gåpå3are2, äv. 0400, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[till GÅ PÅ 9]
(vard.) person som energiskt o. hänsynslöst går på med sitt, som (utan försyn) söker ”armbåga sig fram”, framfusig, fräck person. Så mycket har jag sett, att man måste till en viss grad vara en gåpåare, en skojare, en munvig pratare, en mjuk krypare o. d. om man vill vänta befordran här i världen. FADahlgren (1840) hos Dahlgren 1Ransäter 230. Herder syntes för Thorild något förmycket engelfrom, och Thorild för Herder något förmycket gåpåare. Atterbom Siare 5: 294 (1849). Trots sin energi är likväl v. Kiderlen ingen gåpåare. PT 1910, nr 152 A, s. 2. Wallén är den hänsynslöse gåpåaren. .. Han är gifvetvis skapad att bli ingenjör och uppfinnare, och han uppfinner först och främst historier om sina bedrifter. Böök SvStud. 273 (1913).
Ssgr: GÅPÅAR-, äv. GÅPÅARE-FASONER, pl. (vard.) Dessa hänsynslösa nykomlingar med sina .. demokratiska gåpåarefasoner. Ahrenberg Männ. 2: 17 (1907).
-HUMÖR. (vard.) SvD(A) 1928, nr 316, Barnsid. s. 2. —
-LYNNE. (vard.) Warburg Snoilsky 53 (1905).
-POLITIK. (vard.) GHT 1895, nr 239 A, s. 2. Herbert Spencer förklarar att det var oförsynt gåpåarpolitik från britternas sida att taga för avgjord sak att Indien är till för Englands räkning. Almqvist Comfort 144 (1913).
-TAG, pl. (vard.) jfr -FASONER. WoJ (1891).
-TYP. (vard.) SAOL (1923). Litvinov, född Finkelstein, rysk jude av en starkt bluffande gåpåartyp. Essén Eur. 50 (1926).
Avledn.: GÅPÅAR-, äv. GÅPÅARE-AKTIG, adj. (vard.) gåpåig. WoJ (1891). (Kingsleys roman) ”Hypatia” .. andas sympatier för en kristendom, som ej är den maktlystna och gåpåaraktiga kyrkans. DN(A) 1929, nr 33, s. 6.
Avledn.: gåpåaraktighet, r. l. f. Amerikansk gåpåaraktighet. Verd. 1884, s. 249. GHT 1898, nr 40, s. 3.

 

Spalt G 1534 band 10, 1929

Webbansvarig