Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRUPPERA grupe4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se avledn.).
Ordformer
(group(p)- 17521825. grupp- 1795 osv.)
Etymologi
[liksom d. gruppere efter t. gruppieren l. fr. grouper, till t. gruppe resp. fr. groupe (se GRUPP, sbst.1)]
— jfr HOP-, IN-, OM-, SAMMAN-GRUPPERA.
1) anordna l. sammanföra i grupp(er).
a) motsv. GRUPP, sbst.1 1: ställa l. lägga l. sätta (personer, djur l. föremål) bredvid l. intill varandra så att de bilda en grupp; i sht i p. pf. DA 1825, nr 252, s. 1. De större (offergärderna) voro grupperade omkring liket. Böttiger 4: 201 (1857, 1869). Det sätt, hvarpå atomerna i deras (dvs. alkaloidernas) molekyler äro grupperade. NF 19: 169 (1895). — särsk.
α) konst. o. estet. motsv. GRUPP, sbst.1 1 a; äv. bildl. König Mec. 70 (1752). Larcheveque hade så groupperat begge figurerne; at den enas Häst tjänte den andras til motvigt. SP 1779, s. 1028. Med en oöfverträfflig konst har Shakspeare kring dessa båda hufvudpersoner grupperat de öfriga. Hagberg Shaksp. 9: 323 (1850).
β) refl.: ställa sig l. samla sig i en grupp; ofta bildl. Thomander 2: 531 (1828). Under Johans och Sigismunds regeringar är Hertig Carl hufvudpersonen, omkring hvilken alla de öfriga gruppera sig. AB 1831, nr 33, s. 2. Kring kärnan af de franska traktaterna .. hade under loppet af 1860-talet grupperat sig ett helt system af internationela förbindelser mellan Europas flesta stater. Forssell Stud. 2: 371 (1879, 1888).
b) motsv. GRUPP, sbst.1 2: sammanföra l. ordna i grupper som var o. en för sig sammanhållas gm inre samhörighet, gemensam uppgift o. d. Böttiger 5: 224 (1871, 1874). Sättet för tankarnas grupperande och förknippande. Verd. 1892, s. 72. — särsk. mil. taktiskt (l. strategiskt) fördela (truppförband) för marsch, strid, förläggning m. m., disponera (se d. o. 1 c). SD(L) 1897, nr 408 A, s. 4. ExInf. 1927, s. 21.
2) (i sht i fackspr., numera föga br.) uppdela l. indela i grupper; särsk. i fråga om vetenskaplig indelning: klassificera; äv.: inordna (ngt) i ett större helt; jfr GRUPP, sbst.1 2 a. Strömstaren .. kan (icke) grupperas bland vattenfoglarna, oaktadt han vistas vid vatten. Nilsson Fauna II. 1: 247 (1835). Gruppera dem (dvs. djur o. växter) efter de olika grader af likhet eller olikhet, som uttala sig i deras egendomliga beskaffenhet. Thorell Zool. 1: 9 (1860). BotN 1872, s. 79. Man grupperade kyrkans tjenare i en mängd grader. Hildebrand Medelt. 1: 8 (1879).
Avledn.: GRUPPERING, r. l. f. handlingen att gruppera. särsk.
1) till 1 a; äv. konkretare. CGTessin (c. 1765) hos Ehrenheim Tess. 364 (i fråga om konstvärk); jfr GRUPPERA 1 a α. Man serverar the i fondsalongen. Förtroliga grupperingar. Wijkander OSam 55 (1875; scenanvisning). jfr ATOM-, TORN-GRUPPERING m. fl.
2) till 1 b; äv. konkretare. Törneros Brev 1: 250 (1825; uppl. 1925). Boken är genom reda och klarhet, öfversigtlig gruppering .. o. s. v. en af våra bästa skolböcker. Claëson 1: 340 (1859). Strid kräver en efter dess särskilda fordringar anpassad gruppering av stridskrafterna. FörslFälttjRegl. 1928, II: 6; jfr GRUPPERA 1 b slutet. jfr BETYDELSE-, PARTI-, SKEN-, STRIDS-GRUPPERING m. fl.

 

Spalt G 1061 band 10, 1929

Webbansvarig