Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRIM, sbst.2, numera bl. ss. senare ssgsled ~grim2, m. l. r.; best. grimmen; pl. grimmar.
Etymologi
[bildat till stammen i GRIMMA]
om djur med (mörka) strimmor l. fläckar; numera bl. i ssgn ALVAR-GRIM. VetAH 1763, s. 165.
Ssg: GRIM-KLIPPARE, m. l. r. (grimm-) (†) den till de borsttandade fiskarna hörande, i de tropiska haven levande fisken Chætodon benetti C. W. Klippare blek, med et mörkt band öfver hufvudet, och en mörk fläck vid stjärten, grimmklippare. Linné MusReg. 63 (1754).

 

Spalt G 911 band 10, 1929

Webbansvarig