Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GLYKOL glykå4l, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. glykol, eng. o. fr. glycol; bildat till gr. γλυκύς, söt (jfr GLYCIN, sbst.1—2)]
kem.
1) tvåatomig alkohol. Keyser Kemien 3: 156 (1876). Till de yttre egenskaperna äro glykolerna tjockflytande, svårflygtiga vätskor af söt smak. Blomstrand OrgKemi 94 (1877). Widman OrgKemi 29 (1895).
2) etylenalkohol. Blomstrand OrgKemi 95 (1877).
Ssg: (2) GLYKOL-SYRA, r. l. f. oxiättiksyra. Keyser Kemien 3: 227 (1876). Widman OrgKemi 45 (1895).

 

Spalt G 600 band 10, 1929

Webbansvarig