| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GLOPA, v.1 -ade.
(†) vara ovettig, ”skälla”; (ovettigt l. av elakhet) säga l. påstå (ngt). Ty han (dvs. Bullernæsius) medh lögn och hinderlist, / Är worden öffwerhopat, / Doch ey för nogon skuld och brist, / Som många haffwa glopat. JPalma hos Bullernæsius Lögn. g 1 b (1619). Kommo ett par tullsnokar från den här i granskapet stationerade tulljagten, med en hund, och glopade på afstånd uppå oss. Hembygden 1910, s. 323 (1860; möjl. med bet.: glo).
Spalt G 580 band 10, 1929