Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GENOMFÖRA je3nom~fö2ra l. ~fœ2r-, v. -för, -förde, -fört, -förd; se för övr. FÖRA. vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, Schultze Ordb. 1249 (c. 1755), Höijer MusLex. (1864)), -SEL (se 1 slutet); -ARE (tillf. i bet. 2, Stavenow G3 38 (1901), Ahrenberg Männ. 4: 56 (1909)).
Ordformer
(genom- 1640 osv. igenom- 16711713)
Etymologi
[jfr d. gennemføre, t. durchführen; till GENOM 2]
1) (numera knappast br., se dock slutet) föra l. transportera (ngt fram genom en plats l. ett område o. d.), tills det kommit igenom. Linc. Iii 1 a (1640). Genomföra ett fartyg, en båt (i kanal, o. s. v.). Dalin (1852). Klint (1906; med avs. på båt). — särsk. ss. vbalsbst. -sel; numera särsk. (fullt br. i fackspr.) transport av utifrån kommande varor genom ett land till ett annat, transitering, transitotrafik; äv. i fråga om likartad transport av trupper; förr äv. allmännare: framforslande av varor genom ett område. SwarDaManif. 1644, s. K 3 a (1643). (Stadgan för järnvärken skall tillämpas) ther Jernwerk nu äro, framdeles inrättas kunna, eller och ther som helst Jerns igenomförsel brukelig är. Bergv. 1: 273 (1671). Motsatser till införsel äro dels utförsel l. export, .. dels genomförsel l. transito. NF 7: 624 (1883). SFS 1910, nr 153, s. 235.
2) (i sht i fackmässigt spr., se dock b) bildl.; ofta med anslutning till GENOM 2 b slutet, d γ: slutföra (ngt), (konsekvent l. i detalj) utarbeta l. utforma (ngt); ofta i p. pf. i adjektivisk (o. adverbiell) anv. Den slående tydligheten af en genomtänkt och moget genomförd idé. Atterbom i Phosph. 1810, s. 120. Att naturmessigt genomföra en karakter från början till slut .. synes icke tillhöra .. (Lings) förmåga. AB 1830, nr 6, s. 3. Bland europeiska land har Belgien mest genomfördt tillämpat isoleringssystemet. NF 7: 877 (1883). En konsekvent genomförd byggnadsstil. Hahr ArkitH 289 (1902). — särsk.
a) mus. ss. vbalsbst. -ing (förr äv. -ning).
α) om ett temas lopp gm de olika stämmorna i en fuga. NF 5: 487 (1882).
β) i större musikaliska konstformer (särsk. sonaten) förekommande fri bearbetning av förut uppträdande temata; äv. konkretare: den del av ett tonstycke där en dylik bearbetning förekommer. Höijer MusLex. (1864). Norlind AMusH 477 (1921).
b) (fullt br.) med anslutning till GENOM 2 d γ: genomdriva, utföra, bringa (ngt) till värkställighet. Lyckas genomföra sina planer. (Parlamentsreformen) blef .. genomförd af en Whigministère. Svedelius Statsk. 2: 110 (1868). Efter krigets slut biträdde Rehnsköld konungen vid indelningsverkets genomförande. Hamilton i SAH 53: 31 (1877). Indragningen af femkronesedlarna blef ock genomförd. De Geer Minn. 2: 226 (1892). Mestadels lät han henne råda, men han förstod ock att med seg envishet genomföra sin egen vilja. Lagerlöf Länk. 89 (1894).
Ssgr: A (till 2 a β, mus.): GENOMFÖRINGS-DEL. jfr -SATS. Sitt tematiska material hemtar genomföringsdelen än från ett, än från flera af första delens temata. Wegelius Musikl. 2: 143 (1889). Norlind AMusH 481 (1921).
-SATS. jfr -DEL. Sonatformens andra del, eller den s. k. genomföringssatsen har till ändamål att genom tematiskt arbete närmare utveckla de af första delens temata eller motiver, hvilka äro i behof häraf. Wegelius Musikl. 2: 142 (1889). PT 1895, nr 84 A, s. 3.
B (till 1 slutet, i fackspr.): GENOMFÖRSEL-FÖRBUD. LAHT 1882, s. 138.
-HANDEL. (mindre br.) transitohandel. 2NF 22: 208 (1915).
-RÄTT, r. l. m. 2NF 22: 53 (1915).
Avledn.: GENOMFÖRBAR30~20 l. 300~2, adj. till 2 b: som kan genomföras (utföras, bringas till fullbordan l. värkställighet). Bolin Statsl. 2: 69 (1871). Nödvändiga och genomförbara reformer skola i oss finna uppriktiga befrämjare. PT 1906, nr 196, s. 2. jfr O-GENOMFÖRBAR.
Avledn.: genomförbarhet, r. l. f. Tenow Solidar 1: 71 (1905).
GENOMFÖRDHET, r. l. f. [till genomförd, p. pf. (se GENOMFÖRA 2)] (föga br.) förhållande(t) att vara ”genomförd” (konsekvent l. i detalj utarbetad l. tillämpad). Linjernas enkelhet och renhet, stiliseringens fullständiga genomfördhet var kriteriet på sanningen. Blanck NordRenäss. 6 (1911).

 

Spalt G 259 band 10, 1928

Webbansvarig