Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GEMLA, v. -ade.
Ordformer
(gembl-)
Etymologi
[sv. dial. gämla (Jämtl.), jammla (Medelp., Hälsingl.); jfr sv. dial. gamsa, tugga ss. en tandlös (jfr GAMSJUTE)]
(†) tugga (ss. en tandlös). Altså vpswalgh .. döden Herran Christum in j sin bwk, thet är, j graffuena, men han kunde icke förtäran, vthan tuggade och gembladhe honom, såsom en tandalös. PErici Musæus 2: 4 b (1582).

 

Spalt G 182 band 10, 1928

Webbansvarig