Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GAST gas4t, sbst.2, m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[liksom d. gast av nt. o. holl. gast, motsv. t. gast (se GÄST)]
i sht sjöt. besättningskarl som är avdelad till ngn särskild förrättning ombord (vanl. ss. andra led i ssg); äv. allmännare: matros; i mindre fackmässigt spr. i sht om sjöman å (mindre) segel- l. motorjakt som biträder vid olika slag av göromål ombord, kuttergast. Röding SD 37 (1798). Snart höres en smäktande bostonvals, efter hvars toner kadetter och ”gastar” svänga rundt på däck. VFl. 1906, s. 106. BonnierKL (1924). — jfr AKTER-, BABORDS-, BACK-, BÅT-, DÄCKS-, FALLREPS-, FÖR-, KUTTER-, MÄRS-, SJÖ-, SKANS-, STYRBORDS-, TOPP-, ÄNTER-GAST m. fl.

 

Spalt G 148 band 10, 1928

Webbansvarig