Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GANSÖGON, i bet. 1 pl., i bet. 2 m. l. n. (m. BoupptSthm 8-10/4 1673; n. BoupptSthm 1672, s. 12 a (1670)).
Ordformer
(gangz- 1668; gans(s)- 16671687; gantz- 16681673; gantzen- 1672; gens- 1670. -augen 1668; -ogen 16681687; -ögen 1667; -ögon 1670)
Etymologi
[av pl.-formen av t. gänseauge l. nt. gānsōg, ett slags dräll; jfr holl. ganzenoogjes, om mönstret. Se för övr. GÅSÖGA]
(†)
1) gåsögonmönster. 1. Trycht VndherKiortell medh gangzaugen. BoupptSthm 13/10 1668.
2) vävnad i gåsögonmönster. BoupptSthm 19/6 1667. Stiernman Com. 4: 644 (1686). 1 stycke Nopkens eller Gansogen. Därs. 869 (1687). — jfr KATTUNGANSÖGON.
Ssg (†): GANSÖGON-DUK. (-ogen-) BoupptSthm 16/9 1668.

 

Spalt G 99 band 10, 1928

Webbansvarig