| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GALANTERI galan1teri4, n. ((†) r. l. f. FörordnYppigh. 1731, s. B 3 a); best. -et, äv. -t; pl. -er ((†) med fr. plural -es Spegel Dagb. 103 (1680)).
1) (numera föga br. utom ss. första led i ssgr) motsv. GALANT, adj. 1; konkret, i pl., förr äv. koll. i sg.: galanterivaror. BoupptSthm 12/11 1672. Utländske Galanterier. Salander Gårdsf. 240 (1727). Så kallad galanterie och granlåt. FörordnYppigh. 1731, s. B 3 a. Mäst brukas siilfver til Husgeråd och Mynt samt galanterier, såsom galloner, spetsar och frantsar. Wallerius Min. 461 (1747). AdrKalSthm 1921, s. 136.
2) motsv. GALANT, adj. 3: artigt l. belevat uppträdande, artighet, belevenhet; hövlighet, uppmärksamhet; numera bl. (ngt ålderdomligt l. arkaiserande) om artighet osv. riktad mot damer (jfr GALANT, adj. 3 slutet), hyllning, uppvaktning; äv. konkretare, om ord l. handling o. d. Fernander Theatr. 164 (1695). Ingen diamant kunde vara så god, som icke k. Bror hade af Cardinalen förtient med ett så artigt galanterie. Bark Bref 1: 65 (1703). Det chevaleresqua galanteriet .. gaf en ädel glättighet åt sammanlefnaden. HSH 9: 100 (c. 1750). Galanteri mot en flicka i en familj af verkligt Engelska seder anses som en insult eller som ett giftermåls-anbud. Geijer I. 8: 407 (1810). (Brorsskålsdrickningen) utsträcktes (då stämningen vid ett kalas blev högre) även till damerna, men galanteriet tillät dock icke fullt samma förtrolighet mot dem. Nilsson FestdVard. 47 (1925). — särsk.
a) i numera obr. anv. (jfr b). Efter the cruelle hostiliteter skulle een hoop galanteries repræsenteras (dvs. en hop artigheter bevisas) af frutimber (i den erövrade staden). Spegel Dagb. 103 (1680).
b) (†) i uttr. göra ngn ett galanteri av ngt, bevisa ngn uppmärksamhet gm att skänka ngt. Detta gaf mig tillfälle att på fröken Wilhelminas födelsedag göra henne ett galanteri af ett etui af guld. Tersmeden Mem. 1: 43 (c. 1780).
3) (numera i sht arkaiserande) motsv. GALANT, adj. 4: flyktig, icke allvarlig kärleksförbindelse, kurtis. Biurman Brefst. 138 (1729). Jupiter sielf har ofta haft små galanterier med flickor. Dalin Arg. 2: 53 (1734, 1754). Barn af ett galanteri / Mellan Snillet, och Kaprisen. Leopold 2: 484 (1798, 1815; i bild). Bekant för sina galanterier. Östergren (1924). — (†) Wore han (dvs. en viss Hummerhielm, fånge hos fru Wisnowiski) något yngre, kunde han giöra galanterie, ock hämna sig på Wisnowiski. Hermelin BrefBarck 2 (1702).
4) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) om venerisk sjukdom; jfr GALANTERI-SJUKDOM. MGvBlock (1722) hos Hjelt Medicinalv. 2: 301. Haartman Sjukd. 216 (1759).
-KRAM.
1) (†) till 1. Ängland, Frankrike och Tyskland draga .. ansenliga summor från Kjöpenhamn för allahanda husgeråds saker och galanteri kram. SvMerc. 3: 981 (1758). Orrelius (1797).
2) (tillf.) till 2. (Hans vördnadsfulla beundran) sårade henne icke, den var så olik det galanterikram, som andra herrar med frikostiga händer slösade på henne. Sandberg GHusH 32 (1897). —
(jfr 4) -SJUKDOM. (†) venerisk sjukdom. Björnståhl Resa 2: 5 (1773). WoJ (1891; angivet ss. vard.). —
(jfr 1) -VARA, r. l. f. [jfr t. galanteriewaren, pl.] i sht i pl., om smärre, mera smakfullt utförda föremål av allahanda slag, som mera tjäna till prydnad än till nytta. BtKännVLand 2: 93 (1760). Galanterivaror kallas åtskilliga lyx- och modeartiklar. Hit räknas bijouterivaror, finare arbeten af jern, trä, glas, läder, bleck m. m. Åstrand (1855). Till galanterivaror har (tulltaxe-)komitén ansett böra hänföras ”prydnadsartiklar af glas och porslin m. m. i förening med brons eller annan oädel metall”. BtRiksdP 1892, Saml. 1. I. 2: nr 9, s. 78. —
-VÄRJA, r. l. f. (numera knappast br.) till galadräkt använd värja, paradvärja. BL 15: 205 (1848). 2NF (1908).
Spalt G 23 band 10, 1928