| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
FÖR- ssgr (forts.):
(II A) -TILGA, v. (-tilg- 1631. -tilli- 1680) [av t. vertilgen] (†) tillintetgöra; i pass.: gå under. Wivallius Dikt. 78 (1631). Låta Osz effter Wår förskyllan aldeles förgåås och i Grund förtillias. PlacatBöned. 1680, s. 2 b.
Spalt F 3396 band 9, 1928