Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRSTUGA fö3r~stɯ2ga l. fœ3r~, äv. fœr3~, stundom (vard.) FARSTUGA far3~, r. l. f.; best. -an; pl. -or;
l. (ngt vard.) FÖRSTU fœr3~stɯ2, äv. fö3r~ l. fœ3r~, l. (vard.) FARSTU far3~, r. l. f.; best. -stun; pl. (föga br.) -stur l. (ngn gg) -stuar.
förr äv. FÖRSTA, r. l. f.; best. -an;
förr äv. FÖRSTUGET l. FARSTUGET, sg. best. n.
(sg. best. -stan VDR 1676, s. 292. -stuan ConsAcAboP 1: 158 (1645). -stugan (-stuvan) Swedberg SabbRo Odmj. skr. § 6 (1712) osv. -stugun (-stuvun) i oblik kasus BtSödKultH 12: 26 (1593), Rääf Ydre 3: 263 (i handl. fr. 1704). -stugen -(stuven) ÅngermDomb. 27/11 1640, fol. 160, HT 1900, s. 69 (1713). -stun Schroderus Comenius 540 (1639) osv. -stugn ÖB 5 (c. 1712). -stuget Apg. 12: 14 (NT 1526), Fatab. 1918, s. 60 (1532). — pl. -stugor (-stuvor) Tessin Tess. 367 (c. 1765) osv. -stugur Höpken 2: 34 (1746). -stuar Almqvist DrJ 91 (1834), Dens. Pal. 68 (1838), Östergren (1924; angivet ss. förekommande ”ngn gång”)).
närmast innanför ytterdörr beläget rum (utanför boningsrum l. kök); i två- l. flervåningshus äv.: trappavsats utanför tambur l. kök o. d.; ngn gg äv.: vestibul; förr äv.: förrum, antichambre, väntrum; jfr TAMBUR. Thå loth hon icke vpp farstwghet för glädhi skul, vthan lopp in och bodhade them ath Petrus stoodh för dören. Apg. 12: 14 (NT 1526). Hon orkade följa dem vth I farstuffuun. AOxenstierna Bref 4: 97 (1643). Itt stort farstufwu .., der vthi de kunde hafua sine kistor och wedh. Murenius AV 574 (1665). Bäst jag, med en kärlig min, / Mig i slottets farstu’ krummar. Bellman 6: 181 (1789). Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugan till Riksdagens hus. OrdnStRiksdFK 10 (1868). Boningshus, innehållande å nedre botten 3 rum och å öfre ett rum, .. förstuga och förstugukvist. PT 1910, nr 73 B, s. 2. jfr: I begreppet förstuga ingår (i motsats till tambur) icke, att rummet skall vara uppvärmdt eller försedt med klädhängare. 2NF 28: 383 (1918). — särsk.
a) (ngt vard.) i uttr. bo i samma förstuga som, ngn gg äv. med (ngn) o. d., hava gemensam förstuga med (ngn), hava ingång till sin bostad från samma förstuga som (ngn). Rosenstein (1789) i SAD 1: 486. Levertin Småmynt 137 (1883).
b) i vissa mer l. mindre stående talesätt.
α) i uttr. angivande att ngn är nära l. i annalkande l. att ngt är nära förestående. Nu ha de glädien i stugun men sorgen står i farstun. Runius Dud. 2: 77 (c. 1710). När en talar om trollet, så är det i förstun. Landsm. XI. 2: 19 (1896; ordspr.).
β) (vard., föga br.) i uttr. det är så (att) man kan falla i farstun, det är värkligt hårresande l. överraskande. Östergren (1924).
c) i utvidgad anv., dels arkeol. om framför kammaren liggande rum i vissa forngravar, dels tekn. om yttre avdelning i vissa kolugnar. En .. graf, delad i en större kammare och två mindre rum utanför denna .. den inre och den yttre förstugan. IllSvH 1: 61 (1875). SkogsvT 1908, s. 577.
d) (†) anat. oeg.: i örats klippben befintligt rum mellan båggångarna o. snäckan, vestibul. Martin PVetA 1763, s. 127. Murray Därs. 1794, s. 96.
B (†): FÖRSTO-DÖRR, se C.
C: FÖRSTU- l. (vard.) FARSTU- l. (i sht i skriftspr.) FÖRSTUGU-, ngn gg äv. FARSTUGU-BRO. (-stu- 1838 osv. -stug- 1809—1814. -stugo- 1642. -stugu- 1814 osv.) trappavsats utanför förstugudörr (utanför huset). ÅngermDomb. 18/7 1642, fol. 199. Boningshuset .. har en liten förstubro, vars tak är prytt med några utskärningar. Sandström NatArb. 1: 136 (1908). —
-DÖRR. (-sto- 1604. -stu- 1681 osv. -stug- 1881. -stugo- 1888. -stugu- c. 1580 osv. -stuffue- 1587. -stuffu(u)o- 1526—1588) [jfr DÖRR 1 o. 2] dörr som utifrån leder in till förstuga; jfr TAMBUR-DÖRR. Thå Petrus clappadhe på farstwffuo dörena, gick en pigha vth ath höra hoo ther war. Apg. 12: 13 (NT 1526). Pigorna stodo och hängde i förstugudörren. Backman Dickens Pickw. 1: 116 (1871). PT 1899, nr 236 B, s. 1. (†) i bild (jfr FÖRSTUGA b α). När som Döden ä’ oss uthom Farstu-dören, / Så plä’ om Lifwet mer änn Namnet Hafwas Akt. Börk Darius 14 (1688). —
-GÅNG; pl. -ar. (-stu- 1874 osv. -stuga- 1790—1807. -stugs- 1673. -stugu- 1771 osv.) (i sht i fråga om ä. förh.) om lång o. smal förstuga; korridor. BoupptSthm 25/1 1673. Besökande kunde finna förstugång och trappa i .. (P. Wieselgrens) bostad ända till trängsel uppfyllda af män, kvinnor och barn. Wieselgren 322 (1900). —
-KAMMARE. (farste- 1702. -stu- 1917 osv. -stuge- 1754—1881. -stugo- 1734. -stugu- 1693 osv.) (i sht i fråga om ä. förh.) kammare närmast förstugan. OfferdalKArk. N II 1, s. 37 (1693). Hon bor på nåder i en liten förstugukammare i flyglen. Wetterbergh Altart. 481 (1848). Byggnadens indelning i stuga, anderstuga och farstukammare .. är icke alldeles övergiven (i Bälinge socken). TurÅ 1915, s. 77. —
-KVIST. (-stu- 1757 osv. -stuga- 1790—1807. -stuge- 1843. -stugu- 1652 osv.) (framtill öppen, i allm. täckt) utbyggnad utanför förstuga; jfr BISLAG, sbst.3 Wollimhaus Ind. (1652). De rödmålade husen med deras .. verandaliknande förstukvistar med utsågade prydnader. LfF 1906, s. 33. —
-PILT. (förstu-) (†) pojke som under gudstjänsten springer ut i kyrkans ”förstuga” o. uppehåller sig där? Förstu piltarna äro aldeles förbudne; löper någon emoot förbodh, efter gammal elak sedhwänjo, skall han stå för kyrckiodören och fadren stämnes till capitlet. Murenius AV 425 (1658). —
-PORT. (-stu- 1772. -stugu- 1831—1882) (föga br.) jfr -DÖRR. Bellman 5: 344 (1772). När de skulle gå, funno de förstuguporten stängd. Lundin o. Strindberg GSthm 594 (1882). —
-STEN. (-stu- 1894 osv. -stuge- c. 1880. -stugu- 1696 osv.) (i sht i fråga om ä. förh.) förstubro av sten. VDAkt. 1696, nr 310. På en förstusten (sitter) en gumma inslumrad öfver ett tidningsblad. Ekelund Syn. 57 (1901). —
-TRAPPA, äv. -TRAPP. (-stu- 1832 osv. -stugu- 1615 osv.) trappa utanför förstuga. Petreius Beskr. 5: 14 (1615). Vår Herre stiger ut på sin förstugutrapp: / ”Stig här in, du min heliga profet!” Karlfeldt FridLustg. 101 (1901).
D (†): FÖRSTUG- l. FARSTUG-BRO, -DÖRR, se C.
E (†): FÖRSTUGA- l. FARSTUGA-GÅNG, -KVIST, se C.
F (†): FÖRSTUGE- l. FARSTUGE-KAMMARE, -KVIST, -STEN, se C.
G (†): FÖRSTUGO- l. FARSTUGO-BRO, -DÖRR, -KAMMARE, se C.
H (†): FÖRSTUGS- l. FARSTUGS-GÅNG, se C.
I: FÖRSTUGU- l. FARSTUGU-, se C.
Spalt F 3251 band 9, 1927