| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRPOST fö3r~pos2t l. fœ3r~, r. l. m., om person m.; best. -en; pl. -er.
i sht mil. truppstyrka avdelad att bevaka visst område (vissa vägar o. d.) o. därigm trygga bakomvarande större avdelning under vila; i sht förr äv. allmännare: framskjuten truppavdelning; förr äv.: framskjuten enskild vaktpost. Saxiske För-posterne drogo sig alt närmare til Staden. Nordberg C12 1: 359 (1740). Der stod en liten förpost nu, knappt tjugu man engång. Runeberg 2: 52 (1846). Vid infanteriet utgöres en större förpost i regeln af 1 bataljon jämte en för spaning och rapportföring afsedd kavalleriafdelning. Tingsten o. Hasselrot 59 (1902). — särsk. i utvidgad l. bildl. anv. Såsom ”förpost” för ett nytt Tidehvarf tänkte .. (G. II A.) sig knappast. Tegnér (WB) 8: 503 (1837). Långsluttande stigningar, Balkans södra förposter. Hedin GmPers. 459 (1887). Under .. de två första århundradena af nyare tiden, stod Wien såsom det civiliserade Europas förpost mot Islams folk. Torpson Eur. 2: 45 (1896). SkogsvT 1906, s. 485. Böök ResSv. 204 (1924).
-FÄKTNING. äv. bildl. —
-KEDJA, r. l. f. (i fråga om ä. förh.) kedja (linje) av de närmast fienden varande posterna inom en förpost. KrigVAH 1818—21, s. 146. Tegnér (WB) 3: 128 (1821; bildl.). Krig 1808—09 1: 285 (1890; i fråga om ä. förh.). —
-KOMPANI. särsk.: från större förpost l. omedelbart från avdelning under vila avdelat kompani med uppgift att bevaka visst område (vissa vägar o. d.). Nordensvan Mainfältt. 38 (1894). —
-LINJE. —
-TJÄNST. —
-TRÄFFNING.
Spalt F 3070 band 9, 1927