Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRELIGA, v. anträffat bl. i sup. -iget
Etymologi
[till FÖR- II A; av t. vereh(e)lichen, ytterst till ehe, äktenskap (se ÄKTA)]
(†) bortgifta (ngn med ngn). GR 26: 106 (1556). Then unge cassaniske keijseren haffver storfursten föreliget medt en baiors dotter. Därs. 170.

 

Spalt F 2555 band 9, 1927

Webbansvarig