Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRDUBBLA fördub4la l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (fördu´bbla Weste; fördùbbla Dalin), v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.).
Ordformer
(-dupla 1656. -dobla 1670)
Etymologi
[efter t. verdoppeln; jfr FÖR- II 3 med anm. sp. 2318 samt DUBBEL o. DUBBLA, v.2]
1) göra dubbel, taga dubbel l. två gånger; göra dubbelt så stor l. dubbelt så många, öka till det dubbla; i pass. med intr. bet.: bliva dubbelt så stor, ökas till det dubbla. RP 7: 433 (1639). Nu (skulle) skrifvas presterskapet till att dee ville fördupla hielpen som på herredagen utlofvadt var. ConsEcclAboP 4 (1656). Borgerskapet fördubla Båtzmennen effter 1644 åhrs besluth. RARP 6: 165 (1657); jfr FÖRDUBBLING 1 a. Vid ändan af alla ord bör bokstafven fördubblas, när ljudet thet så kräfver, t. ex. vägg, fall. Ihre Förel. 25 (1745, 1751). Han (hade), endast här igenom, sine inkomster aldeles fördubblade. Linné Bref I. 1: 165 (1757). Artilleriet har mera än fördubblats. De Geer Minn. 2: 21 (1892). Full intermittens iakttages vid de egendomliga fall, då patienten har s. k. ”dubbelt medvetande” och företer en ”fördubblad personlighet”. Hans sinnestillstånd, karaktär och hela skaplynne uppträder då under två former, som omväxla. Wretlind Läk. 9—10: 249 (1902). (†) Fordras att han skall fördubla kyrkiotiensten (dvs. duplicera) huar söndagh och helgedagh widh bådha Församblingerna. VDAkt. 1677, nr 368. Inrättningen af fördubblade Landmarskalkar (dvs. en vice sådan jämte den ordinarie). AdP 1789, s. 852.
2) (†) flerfaldiga, flerdubbla, mångfaldiga, mångdubbla. En spinnel .. fördubblar .. så mångfaldigt (sin tråd) omkring henne (dvs. flugan), at hon intet mer kan röra sig. Münchenberg Scriver Får. 106 (1725). — särsk.
a) multiplicera. a × b betyder at a fördublas med b. Swedenborg Reg. 10 (1718).
b) förstora (så o. så många gånger). Man (ser) genom et .. glas, som fördublar eller gjör närmare 200 gånger allenast, .. Venus så stor som Månen med blotta ögonen. Björnståhl Resa 1: 164 (1770).
c) i p. pf. om växt: med dubbla l. fyllda blommor. Then fördubblade Myrtus. Lundberg Träg. 157 (1754).
3) oeg. o. bildl., övergående i bet.: starkt öka l. förhöja l. stegra; äv. refl. l. i pass. med intr. bet.: starkt ökas l. stegras. Fördubbla sina ansträngningar. Med fördubblad iver. Börk Darius 1040 (1688). När jag hade setat hoos henne ett par timor, fördublade sig värkarne. Hoorn Jordg. 2: 222 (1723). Stormen .. rasade ikring mig med fördubblad våldsamhet. Kullberg Portf. 56 (1836). Fördubbladt hördes kanonernas dån / Från fiendtliga strandens vall. Runeberg 2: 78 (1848). Man skulle ha trott, att hans krafter fördubblats under känslan af ett nu fördubbladt kraf på honom sjelf. Ödman UngdM 2: 257 (1881).
4) (vard.) eufemistisk i bedyranden o. d., dels i p. pf. i st. för ”fördömd”, ”förbannad”; dels i uttr. fördubble (förr ngn gg fördubbla) mig, äv. (skämts., med tydlig anslutning till 1) mina inkomster. Nyblom Hum. 27 (1874). Den här fördubblade rötmånaden. SundsvallsTidn. 1898, nr 191, s. 2. Nu vill jag, fördubble mig, ha en bit rökt lax. Norrman Bellm. 28 (1907).

 

Spalt F 2498 band 9, 1927

Webbansvarig