Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖRBUNDARE förbun4dare l. fœr-, i Sveal. äv. 0302, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[till FÖRBUND 5; jfr d. forbundter. — jfr ARBETAR(E)-, BONDE-FÖRBUNDARE till ARBETAR(E)- resp. BONDE-FÖRBUND]
handtv. lärling som står i förbund hos ngn mästare. Arbetet hos en del mästare utföres hufvudsakligast med lärlingar och s. k. förbundare. SkomFackT 1889, juli s. 3.

 

Spalt F 2454 band 9, 1927

Webbansvarig