Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FÖDSLA, r. l. f.; best. -an.
Etymologi
[fsv. födsla, födelse; jfr sv. dial. (Södermanl., Närke) födsla, blygd; jfr äv. isl. fǿzla, föda, mat, n-stamsutvidgning av samma suffix som föreligger i FÖDSEL]
(†)
1) till FÖDA, v. I 1, = FÖDSEL 1 b. Ett vomitiv, som med födslan är intagit. VDAkt. 1790, nr 523.
2) till FÖDA, v. II 1, = FÖDELSE 2. Then andre Adam (har) oss syndena erffuat .., genom then gambla kötzligha födzlona. FörsprRom. 4 b (NT 1526). OPetri Clost. C 3 a (1528). — jfr BARNA-, DÖD-FÖDSLA. — särsk.
a) = FÖDELSE 2 a. Tå födde Rahel, och födzlan war henne swår. 1Mos. 35: 16 (Bib. 1541). Lagerström Bunyan 3: 55 (1744). Lind (1749).
b) = FÖDELSE 2 b. BOlavi 10 b (1578). Eij må .. (frillobarn) förkastes, ty thet är eij wollande till sin födzlo. Lagförsl. 145 (c. 1609). Lind (1749).
c) bildl., = FÖDELSE 2 c. Christus (måste) komma såsom en annar Adam, then oss sina rettferdugheet erffuer genom en ny andeligh födzlo. FörsprRom. 4 b (NT 1526).
3) till FÖDA, v. II 1, konkret, = FÖDSEL 3. Barnen äro kommen till födzlon, men ingen macht är til födha. 2Kon. 19: 3 (Bib. 1541; Bib. 1917: födseln). Hoorn Jordg. 2: 2 (1723).
4) till FÖDA, v. II 1, konkret: vad som framfödts, foster; jfr FÖDELSE 4, FÖDSEL 4. The skola icke .. födha otijdhogha födzlo. Jes. 65: 23 (Bib. 1541).
Ssgr, se FÖDELSE ssgr.

 

Spalt F 2233 band 9, 1926

Webbansvarig