Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FÄNLIN, m.?
Ordformer
(fen- 1535. fend- 1542. fän- 1535—1536. fäne- 1535. feld- 1542. -lein 1535. -lin 1535—1542)
Etymologi
[av mnt. ven(d)lin l. t. fähnlein, n., diminutivum till vane resp. fahne (se FANA); jfr FÄNNIKA o. FANA 2]
(†) fännika (se d. o. 2). GR 10: 46 (1535). En fendlin knechter. RA 1: 308 (1542).

 

Spalt F 2120 band 9, 1926

Webbansvarig