| Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FYRABEN fy3r~a2ben l. 4~10 l. 040, äv. FYRABEND -bend (fyra´bend Weste, fyrábännd Dalin), äv. FYRABEL fy3r~a2bel l. 4~10 l. 040, äv. FIRABEL fi3r~a2bel l. 4~10 l. 040, sbst. (m. Lind (1749), Kindblad (1871)).
1) (i fråga om ä. förh.) om den tidpunkt på aftonen, då handtvärkare upphöra med arbetet. För arbete ”efter firaven” gafs 2 öre kmt i timmen. Böttiger Drottnh. 15 (cit. fr. c. 1680). Fyrafven hade redan ringt, klockan var således öfver 6 på kvällen. Fatab. 1911, s. 110.
2) (i sht i fråga om ä. förh.) (handtvärkares) ledighet från arbetet (på aftonen); äv. om självtagen ledighet: ”frimåndag”. Hålla l. taga, förr äv. göra fyraben, taga sig ledigt (på aftonen) efter slutat arbete. När .. (handtvärkaren) har giordt fijrabend, så går han ut och tager sig et stop öhl. Lagerström Kannst. 44 (1729). Hålla fyrabend. Nordforss (1805). GChambert i Landsm. XVIII. 1: 4 (1912). — särsk.
a) i uttr. arbeta o. d. på fyraben, arbeta på fritid; särsk. i fråga om arbete som handtvärksgesäll utför för egen (icke för mästarens) räkning. Gynther Förf. 2: 409 (i handl. fr. 1752). Göra ngt på firabel. Meurman (1846). Kindblad (1871).
b) (mindre br.) elliptiskt för FYRABENS-ARBETE. Jag (hade) .. rätt att varje lördagsafton efter kl. 5, arbeta s. k. ”fyrabel”. Cederholm SmedUpplev. 12 (1919).
c) (†) bildl. Hitzige Febres göra kort Arbete och halff Feyerabend. Voigt Alm. 1679, s. 18. (Gud) skal nu snart gifva verlden feür-abend. Teknen i solen, månan och stiernorna ser tu. Scherping Cober 1: 137 (1734). Han svor .. / Att förr bli i botten begrafven, / Än klingan skull’ hålla firaben / Och svika konungens bror. Bellman SkrNS 1: 359 (1790).
Spalt F 1914 band 9, 1926