Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FUTURAL fut1ura4l l. fɯ1-, l. -tɯ-, adj.
Etymologi
[till FUTUR(UM)]
språkv. som hänför sig till l. gäller l. uttrycker (osv.) futurum l. tillkommande tid; i sht ss. ssgsform till FUTURUM. Lindfors Bröder 35 (1806). Futural betydelse (hos en verbform). Beckman SvSpr. 96 (1904). —
Ssgr (språkv.): FUTURAL-BETYDELSE. —
-FORM, pl. -er. Pettersson HebrGr. 128 (1829). —
-ÄNDELSE. Almqvist GrSpr. 144 (1837). —

 

Spalt F 1855 band 9, 1926

Webbansvarig