Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FUBBA, v.; pr. ind. sg. -ar.
Etymologi
[sannol. efter en nt. motsv. till t. foppen]
(†) bedraga, narra, lura. Spegel GV 229 (1685).

 

Spalt F 1746 band 8, 1926

Webbansvarig