Publicerad 1926   Lämna synpunkter
-FRÄMMA ~främ2a, äv. -FRAMMA ~fram2a, f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[fsv. bruþframma, sv. dial. brudfrämma; till stammen i FRÄMJA]
kvinna som hjälper ngn; i ssgn BRUDFRÄMMA.

 

Spalt F 1691 band 8, 1926

Webbansvarig