Publicerad 1925 Lämna synpunkter FRASMA, r. l. f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [sv. dial. (Finl.) frasma; samhörigt med FRAS, sbst.3; jfr FRISMA] (i Finl., vard., mindre br.) hudutslag, blemma. NPress. 7/11 1893. Bergroth FinlSv. 318 (1917). Spalt F 1415 band 8, 1925 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
