Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORKETT forkät4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(forkett 1788 osv. forket (får-) 1661—1675. forquetter, pl. 1638)
Etymologi
[av it. forchetta, diminutivbildning till forca, högaffel m. m. (se FORK, sbst.1); jfr eng. forket, fr. fourchette]
(förr) mil. gevärsgaffel, muskötgaffel. 200 stycken musqveter medh behörige .. forquetter. RP 7: 279 (1638). Spak Handskjutvap. 18 (1890; om ä. förh.).

 

Spalt F 1123 band 8, 1925

Webbansvarig