Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FORKA for3ka2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[sv. dial. forka; till FORK, sbst.2]
(numera bl. i bygdemålsfärgat spr.)
1) driva fram (en båt) med bärling, staka. Juslenius 283 (1745). Strekan passeras .. på fart ned för elfven genom ”forkning”. TurÅ 1891, s. 34.
2) med pulsstång stöta i vattnet för att skrämma fisk att gå på nät l. i not. Ingen fordriste sich (att) .. bruka den skadeligha fårkning medh noot eller nät. BtFinlH 4: 451 (1570). Nordforss (1805; med hänv. till pulsa).
Särsk. förb.: FORKA UNDAN. (†) till 1. Then ene Fahrkosten (började) forcka och drijfwa then andra sin koos undan. Sylvius Curtius 680 (1682).

 

Spalt F 1123 band 8, 1925

Webbansvarig