Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLUXION flukʃω4n, r. (f. Möller (1790), WoJ (1891); m. Nordforss (1805), Lindfors (1815)); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. fluxion; ytterst av lat. fluxio (gen. -ōnis), flytande, flöde, samhörigt med fluere, flyta (se FLUIDUM)]
1) (i skildring av ä. medicinsk uppfattning) med. = FLUSS, sbst.1, särsk. FLUSS, sbst.1 2 a. Andersson (1845). Löwegren Hippokr. 2: 31 (1910).
2) [efter eng. fluxion] (vid omtalande av ä. matematisk uppfattning) hastighet varmed en föränderlig (”flytande”) storhet i varje ögonblick tillväxer l. avtager, ett av engelsmannen Newton i matematiken infört o. så benämnt begrepp, i modernt spr. motsvarande: derivata i avseende på tiden; äv.: fluxionsräkning; stundom användt liktydigt med: differential. Möller (1790). (Lombrespelet) var oss lika okändt som Simsons fluxioner. Ödmann Hågk. 79 (c. 1805; uppl. 1918). VetAH 1810, s. 19.
Ssgr (vid omtalande av ä. matematisk uppfattning; till 2): FLUXIONS-KALKYL. = -RÄKNING. NF 4: 1504 (1881).
-RÄKNING. av Newton uppfunnet räknesätt i vilket begreppet fluxion användes o. som numera är ersatt av differentialräkningen. BHöijer i LittT 1795, s. 245. Nordforss (1805).

 

Spalt F 895 band 8, 1925

Webbansvarig