Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FLAM, sbst.1, m.?; pl. -ar.
Etymologi
[sannol. av ä. t. flamm, m., flik, sidoform till flamme (se FLAMMA, sbst.)]
(†) spets, flik, frans? En brett bartisan, mett forgylte flamar. HH 2: 30 (1548).

 

Spalt F 751 band 8, 1924

Webbansvarig